Hiztegia ::: Vocabulario |
|||
irabazi (irábazì) |
ganar | arren (arrén) | aunque |
galdetu (galdétu) | preguntar |
izen (ízen) | nombre |
josi (jósi) | coser | deitura (deytúra) | apellido |
... -GARRI | digno de, causa de | eguerdi (egwérdi) | mediodía |
* El sufijo -GARRI añadido a las palabras posee dos significados: uno es el de "digno de" y otro el de "causa de":
Interesgarri (intéresgarrì) = digno de interés, interesante
Ikusgarri (ikúsgarrì) = digno de verse, admirable
Maitagarri (Maytágarrì) = digno de amarse, adorable
Beldurgarri (Beldúrgarrì) = que causa miedo, temible
Mingarri (Mingárri) = que causa dolor, doloroso
* La palabra arren equivale a "aunque" y se añade al verbo en infinitivo. Al estar el verbo en infinitivo sirve para expresar todo tipo de tiempos y personas, siendo entendido su significado en función del contexto en el que se expresa:
Bera etxera joan zen eta egia esan arren... (Bérà etxérà joán zèn éta egí-à esán arrèn...) = Él fue a casa y aunque dijo la verdad...
Haiek berandu etorri arren jaietara joan ziren (Áy-èk berándu etórri arrèn jáy-etarà joán zirèn) = Aunque vinieron tarde fueron a las fiestas
Zuk txarto hitz egin arren ulertzen dizut (Zuk txárto hitz egín arrèn ulértzen dizùt) = Aunque hables mal te entiendo.
01. Hantxe daukazue liburua: mahai gainean ipini dizuet (Ántxè dawkázu-è libúru-à: maáy gañéàn ipíñi dizú-èt)
02. Zer galdetu dizue mutil horrek? (Zer galdétu dizú-è mutíl orrèk?)
03. Eliza berri hori ikusgarria da; nahi baduzue, bihar erakutsiko dizuet (Elíza berrí orì ikúsgarri-à dà; nay báduzu-è, bi-ár erákutsikò dizú-èt)
04. Hara joatean, izena galdetuko dizuete (Árà joáteàn, izénà galdétukò dizú-etè)
05. Zuentzat mingarria izan arren, egia esan nizuen (Zu-éntzàt mingárri-à izán arrèn, egí-à esán nizú-èn)
06. Zer esan zizuen amak hain berandu joan zinetelako? (Zer esán zizú-èn ámàk ayn berándu joán ziñételakò?)
07. Eguerdian gure etxera etortzeko esan genizuen, baina zuek ez zineten agertu (Egwérdi-àn gúrè etxérà etórtzekò esán genízu-èn, báñà zú-ék etzíñetèn agértù)
08. Lapur gaizto hark mugikorrak lapurtu zizkizuen (Lapúr gayztó àrk mugíkorràk lapúrtu zizkízu-èn)
09. Jaun horrek nire izena galdetu dizue? (Jáwn orrèk nírè izénà galdétu dizú-è?)
10. Non josi zizuten soineko polit hori? (Nun josí zizútèn soñékò polít orì?)
11. Hilabetean bost eskutitz bidali nizkizuen (Illábeteàn bost eskútìtz bidáli nizkízu-èn)
12. Ondo ez egin arren, euskaraz egin behar didazu beti (Óndo ez egín arrèn, ewskáràz egín beár didázu betì)
13. Diru asko irabazi arren, oraindik gehiago nahi dute (Dirú askò irábazì arrèn, oráyndìk géy-agò nay dutè)
14. Eguerdian zer eman zizuten jateko? (Egwérdi-àn zer emán zizútèn játekò?)
01. Allí mismo tenéis el libro: os lo he puesto encima de la mesa.
02. ¿Qué os ha preguntado ese chico?
03. Esa nueva iglesia es admirable; si queréis, os la enseñaré (enseño) mañana
En euskara no existe el uso del presente en sentido de futuro, siempre se debe usar la forma de futuro.
04. Al ir allí, os preguntarán el nombre.
05. Aunque fuera doloroso para vosotros, os dije la verdad.
06. ¿Qué os dijo la madre porque llegasteis tan tarde?
07. Al mediodía os dijimos que viniéseis a nuestra casa, pero vosotros no aparecisteis.
08. Ese ladrón malo os robó los móviles.
09. ¿Os ha preguntado mi nombre ese señor?
10. ¿Dónde te cosieron ese precioso vestido?
11. En el mes os envié cinco cartas.
12. Aunque no lo hagas (hables, ya que el verbo hablar es hitz egin) bien, siempre me tienes que hacer (hablar) en euskara.
13. Aunque ganen mucho dinero, todavía quieren más.
14. ¿Al mediodía qué os dieron para (de) comer?
¡Comparte esta lección!